The Latvian building company Laval un Partneri Ltd (Laval) posted Latvian construction workers at the rebuilding of a school in Vaxholm in autumn 2004. Because the company refused to sign a collective agreement with Svenska Byggnadsarbetareförbundet (Byggnads), which is the Swedish trade union for constructions workers, Byggnads put the construction site under a boycott. Next Laval sued Byggnads for damages in the Swedish Labour Court (AD) because Laval considers the boycott as well as Byggnad´s demand that Laval signs a collective agreement incompatible with EC Law. AD has now demanded a preliminary ruling from the European Court of Justice (ECJ). While waiting for the preliminary ruling from the ECJ, several important questions of principle stand unanswered.

SammanfattningSedan lång tid tillbaka har den svenska kollektivavtalsmodellen varit utgångspunkt för reglering av löner och andra allmänna anställningsvillkor på vår arbetsmarknad. Arbetsmarknadens parter, dvs. fackföreningar och arbetsgivare har genom träffande av kollektivavtal kommit överens om vilka villkor som ska tillämpas. Hösten 2004 inträffade dock en händelse vars följder har inneburit ett ifrågasättande av avtalsmodellens förenlighet med EU:s nationalitetsdiskrimineringsförbud och de EG-rättsliga bestämmelserna om fri tjänsterörlighet.De svenska fackförbunden Byggnads och Elektrikerförbundet vidtog stridsåtgärder mot ett lettiskt byggbolag, Laval un Partneri Ltd, som med utstationerade lettiska arbetare utförde en ombyggnation av en skola i Vaxholm. Stridsåtgärderna syftade till att förmå det lettiska bolaget att teckna svenskt kollektivavtal.

After the last European Union expansion the east European countries became members of the European Union. This meant that they would become apart of the Schengen agreement and that they would be able to travel, live and work anywhere in Europe. This came as a shock tothe Scandinavian trade unions that were worried that work migration would escalate, and that it would lead to social dumping, which would make the working conditions worse for the native workers. .The Swedish labour market is build up by the principal of negotiations. The evolution of the labour laws comes from the rules and regulations of collective agreements.The Lex Britannia principal was made to regulate the working conditions for guest workers in Sweden, by making it possible for trade unions to take industrial action against foreign companies to make them sign a Swedish collective agreement.Even though Swedish labour law includes an obligation to maintain industrial peace it is not valid for foreign companies.

Utvidgningen av Europeiska unionen medför att allt fler aktörer måste samarbeta i syfte att uppnå och utveckla en stark och gemensam europeisk marknad för varor, tjänster, personer och kapital. I och med att antalet länder i gemenskapen ökar uppstår också allt större klyfter mellan så väl medlemsstaternas sociala förhållanden som nationella lagstiftning. Detta innebär att mer komplexa förhållanden växer fram som kräver allt större anpassning hos de enskilda medlemsstaterna, vilket genererar problem. Det ligger varken i Europeiska unionens eller i medlemsstaternas intresse att den fria rörligheten medför några större ekonomiska problem för arbetsmarknadens aktörer. I Vaxholmskonflikten har dock problemet med nationella skillnader aktualiserats utan att den nationella domstolen anser sig kunna finna en gemenskapsrättsligt godtagbar lösning.

Sveriges medlemskap i EU har genom principen om fri rörlighet inneburit öppnare gränser för medborgare inom EU och också ett flertal ändringar i den svenska regleringen. Den här uppsatsen handlar om den fria rörligheten för tjänster inom EU, med fokus på EG-rätten, svenska regleringar och hur den svenska arbetsrätten påverkas av den fria rörligheten för tjänster. I uppsatsen utreder jag gällande reglering i Romkonventionens fyra friheter, utstationeringsdirektivet, utstationeringslagen, Lex Britannia och jag har också koncentrerat mig på förslaget till tjänstedirektiv, vilket lades fram av kommissionen den 13 januari 2004. Nära knutet till den fria rörligheten för tjänster är begreppet social dumping, vilket jag redogör för samt kopplar till det aktuella Vaxholmsfallet. Vaxholmsfallet har väckt mycket uppmärksamhet under det senaste året på grund av en konflikt gällande stridsåtgärder, mellan utländsk arbetsgivare med arbetstagare utstationerade i Sverige och svenska fackliga arbetstagarorganisationer, i vilket det anses att svensk lagreglering bryter mot det grundläggande förbudet mot diskriminering på grund av nationalitet.

Konflikten mellan det lettiska bolaget Laval och de fackliga organisationer Byggnads och Elektrikerförbundet aktualiserade en rättslig problematik som har sitt ursprung i en tidigare dom, kallad Lex Britannia. Konfliktens kärnfråga, stridsåtgärdernas legalitet kom att ställas till sin spets då det lettiska bolaget Laval un Partneri tog målet till Arbetsdomstolen (AD). Laval un Partneri, som gick i konkurs på grund av stridsåtgärderna, menade att stridsåtgärderna som vidtogs av de fackliga organisationerna stred mot artikel 49, den fria rörligheten för tjänster och artikel 12, diskriminering på grund av nationalitet. De fackliga organisationerna menade att det lettiska bolagets villkor var orimliga och att de hade ett allmänt intresse att skydda genom att motverka social dumpning med alla medel inom lagens gränser. AD tog upp målet men begärde senare enligt artikel 234 ett förhandsavgörande av EG-domstolen.

Abstract The overall aim of this paper is to examine the impact of ideologies and norms on a legal system. Against a background of a description of the hierarchy of norms in Swedish labour law and in European Union law, respectively, the paper aims to specifically demonstrate the problems caused by the different hierarchies of norms when implementing EU directives in Swedish labor law. The research question examines how the trade unions? right to industrial action towards an undertaker providing transnational services by posting of workers, is affected by the implementation of the Directive 96/71/EC of the European Parliament and of the Council of 16 December 1996 concerning the posting of workers in the framework of the provision of services. The paper answers the question under what conditions the Swedish trade unions have the right to take industrial action in situations of posting of workers. Through the study of sources of law and adhering to traditional jurisprudence, this paper investigates the legislation regarding trade unions? rights to take industrial action in situations of posting of workers. In addition to the jurisprudential research, a glance at the history of ideologies is provided.